opener
Boka demo
Country

"Nyhet! Alla ska nå målen i år också.”

05
Apr

Här blir skolresultaten bättre – framgångar i var tionde kommun

Förbättrade resultat och ökad gymnasiebehörighet i 11 procent av landets kommuner, visar statistik från Skolverket som InfoMentor sammanställt. Bland dessa finns kommuner som har skapat samma struktur som framgångsrika skolor har gjort baserat på fakta från både svensk och internationell forskning.

Det finns kommuner som bryter mot trenden med fallande elevresultat och som till och med har förbättrat sina resultat de senaste åren. InfoMentor har gjort en sammanställning av Skolverkets officiella statistik 2011-2015 och funnit att i 31 av landets kommuner har eleverna förbättrat sina resultat. Flera av dessa kommuner har samma tuffa förutsättningar som andra, men har ändå lyckats förbättra resultaten. Några har till exempel tagit emot många nyanlända elever. Uppföljning av elevernas resultat fyra gånger per läsår i kombination med lektionsobservationer för att förbättra undervisningen, är exempel på insatser som kan ligga bakom framgångarna. Forskning visar att detta kan vara receptet till bättre resultat.

InfoMentors sammanställning av Skolverkets statistik visar:

  • 31 kommuner (11 procent) har lyckats förbättra skolresultaten, andelen elever med gymnasiebehörighet, 2011-2015. För flera av dessa kommuner har resultaten successivt gått uppåt under tre av fyra läsår istället för att pendla upp och ner från år till år som är fallet i många andra kommuner.
  • 125 kommuner (43 procent) har haft en gymnasiebehörighet som legat stabilt på +/- 3 procentenheter. 82 kommuner av dessa ligger på en nivå där mindre än 90 procent av eleverna når gymnasiebehörighet varav 8 kommuner ligger på mindre än 80 procent.
  • 134 kommuner (46 procent) har haft fallande kunskapsresultat.

Skolans styrning, lektionsobservationer och tät resultatuppföljning bakom framgångarna

En av kommunerna där elevernas resultat har förbättrats är Filipstad. Där har rektorer fått avlastning för att kunna fokusera på skolans huvuduppdrag.

– Rektorerna i Filipstad har till exempel haft i uppdrag att göra två lektionsobservationer per vecka under sex läsår och tillsammans med lärarna kunnat utveckla undervisningen. Kommunen har också gjort uppföljningar av alla elevers resultat fyra gånger per år utan att något merarbete för lärarna. Deras förbättringsarbete ligger helt i linje med det som enligt svensk och internationell forskning karaktäriserar framgångsrika skolor, säger Mats Rosenkvist, InfoMentor.

Sammanställningen visar att en positiv resultatutveckling inte enbart har att göra med hur mycket resurser som satsas på skolan utan hur resurserna används. Flera av de kommuner som förbättrat resultaten är mycket lågt rankade i Lärarförbundets ’’Bästa Skolkommun’’ – en ranking som baseras på både kommunernas resultat och de resurser de satsar på skolan.

Förbättrade resultat i kommuner med många nyanlända elever

Sammanställningen pekar också på att den fallande kunskapsutvecklingen inte enbart kan kopplas till antalet nyanlända elever. Det finns kommuner som har förbättrat sina resultat trots att de enligt Migrationsverkets statistik fått många nyanlända elever under perioden fram till och med läsåret 2014/2015. Det finns också kommuner som haft en mycket negativ resultatutveckling trots att de tagit emot få eller i princip inga nyanlända elever.

För mer information, kontakta

Mats Rosenkvist, grundare och skolutvecklare, InfoMentor
mats@infomentor.se, 0709-574780 eller 044-200 123

© InfoMentor 2017 / En hemsida från Bravissimo